Jag har undvikit att skriva om pandemin under hela tiden. Men nu känner jag att jag måste.
Jag saknar livemusik och jag saknar närhet. Hud, doft och kärlek.
Vill somna i en famn och vakna av att någon smeker mig varm och vild.
Jag vill smaka och smakas, älska och älskas…
Jag vill tvålas in i duschen, tvåla in tillbaka, stå och kramas, två hala kroppar under varmt vatten tills man inte kan motstå att ha sex i duschen för att man inte kan hålla sig ifrån varandra. Jag vill åtrå och åtrås.
Jag vill att denna förbannade pandomi tar slut!
