Det var en av de där kvällarna när kroppen är trött men själen är vaken. Vi satt kvar efter middagen, i baren, avslappnade efter dagens alla intryck. Jag log mot något kanske var det , men det var blicken från dig som fick mig att stelna till inombords.
Du såg på mig. Rakt igenom.
Din blick var inte frågande – den var redan där. Som om du visste exakt hur jag lät när jag andades djupt, hur jag smakade när jag öppnade mig.
Jag borde ha vänt bort blicken. Jag borde ha tänkt. Men i stället log jag tillbaka. Mjukt. Inbjudande. Och något i luften förändrades.
Du reste dig, och plötsligt stod du där framför mig. Så nära.
– Ska vi ta en promenad?
Jag svarade med ett enda ord.
– Ja.
Vi gick ner till stranden. Mörkret låg som ett täcke runt oss, och havet andades långsamt. Vi satte oss på en bänk. Ditt lår nuddade mitt, din hand vilade på mitt knä.
Jag tittade upp på dig – och allt var redan sagt.
Din hand smekte mitt lår, drog långsamt upp klänningen. Du rörde vid mig över trosorna, mjukt, cirklande, tills mina andetag blev tunga. Du visste redan. Du kände det genom tyget.
När du drog av mig dem och föll ner mellan mina ben, andades jag in din hunger. Din tunga mötte mig som en bön. Våta, rytmiska rörelser som drev mig uppåt i en spiral av ren njutning. När dina fingrar gled in i mig samtidigt, gav jag efter. Lät dig ta mig dit bara du kunde.
Min orgasm kom ljudligt, öppet, så som kvinnor låter när de inte håller tillbaka.
Men det var inte slut där. Jag ville ha dig också.
Jag föll ner på knä, smekte din hårda längd med handen, med munnen. Sög dig djupt, långsamt, såg upp på dig medan du tappade kontrollen i mitt grepp. Du stönade mitt namn.
Och jag visste – du var min nu.
När jag reste mig vände jag mig om, böjde mig över bänken, sköt höfterna bakåt. Du förde dig in i mig i en djup, lång rörelse.
Jag fylldes av dig. Helt.
Du rörde dig med en hunger som fick mig att gny, flämta, be om mer. Ditt grepp om mina höfter, dina viskningar mot min nacke, din kropp mot min – allt byggde mot något större.
Din hand fann min känsligaste punkt igen, smekte mig medan du tog mig bakifrån, tills jag kom en andra gång, så vått, så högt, att jag nästan svimmade av känslan.
– Kom i mig, viskade jag. Och du gjorde det. Djupt. Med ett stön som fick mig att darra igen.
Sedan blev det tyst. Våra kroppar glänste i månskenet.
Och i den sista blicken vi delade visste vi båda – det här var inte över.